Författare: makastro.se

  • 1-3 November 2026

    1 November:

    Månen i sista kvarteret.

    2 November 06:00:

    Halvmånen ligger nära Mars (och Jupiter). Teleobjektiv rekommenderas. Avståndet är circa 10 grader om du vill ha med alla 3.

    3 November 01:00:

    Månen passerar nära Jupiter (och Mars). Från Skara syns de nära varandra vid månuppgången natten mot den 3 november, omkring kl. 01.* För alla tre rekommenderas fotografering med teleobjektiv.


    Månen på besök hos Mars och Jupiter

    I början av november bjuder morgonhimlen på ett fint planetmöte. Efter att ha passerat sista kvarteret fortsätter månen sin vandring österut bland stjärnorna och får sällskap av både Mars och Jupiter. Under två morgnar förändras bilden tydligt, vilket gör det extra roligt att följa utvecklingen från dag till dag.

    Den 2 november ligger halvmånen nära Mars och Jupiter. Månen syns till höger om planetparet, som står högt i söder på morgonhimlen. Alla tre upptar 10 grader – tillräckligt nära för att skapa en fin vy, men för stort för vanliga kikare eller teleskop. Ett kortare teleobjektiv är däremot ett bra val för den som vill få med alla tre i samma bild.

    Månen är det mest iögonfallande objektet i sällskapet. Den lyser klart och är svår att missa. Mars och Jupiter ser ut som starka stjärnor. Månen fungerar som en naturlig vägvisare och gör det enklare att hitta båda planeterna, särskilt om man har fri sikt mot öster.

    Följande morgon, den 3 november, har månen hunnit vidare. Vid månuppgången (omkring klockan 01 i Skara) ligger den nära Jupiter. Månen har då flyttat över till vänster om planeterna, men avståndet ökar under natten. Förändringen på bara ett dygn är ett tydligt exempel på månens snabba rörelse på himlen.

    För den som vill fotografera är det värt att förbereda sig. Välj en plats med öppen horisont i öster, använd gärna stativ och ta några provbilder för att hitta en exponering som fungerar för både den ljusa månen och Jupiter. Mars blir svårare att få fram, men med teleobjektiv och lite tålamod går det att fånga hela trion.

    Mötet är fint även utan utrustning. Månens väg från den ena morgonen till den andra är en påminnelse om att natthimlen aldrig riktigt står stilla.

  • 18–28 Oktober 2026

    24 oktober:

    Leonis Minoriderna har maximum, men med bara ett litet fåtal meteorer – som mest 1–2 meteorer i timmen.

    24 oktober:

    Mars Odyssey firar 25 år i omloppsbana runt Mars. Sonden har rekordet för den längsta kontinuerligt aktiva rymdsonden i omloppsbana kring en annan planet än jorden.

    25 oktober:

    Äntligen svensk normaltid, så att amatör­astro­nom­erna slipper komma trötta till jobbet efter sena observa­tions­kvällar.

    26 oktober:

    Fullmåne.

    26 oktober:

    Solar Terrestrial Relations Observatory, STEREO-A firar 20 år i rymden. STEREO-B är tyvärr inte längre aktiv.

    28 oktober:

    Den nästan fulla månen ligger framför Plejaderna. Eftersom månen är så ljusstark krävs lite pyssel med teleskop och exponeringstider.

  • 12 – 18 Oktober 2026

    13 oktober:

    Asteroiden 4 Vesta står i opposition i Valfisken. Den kan urskiljas med en fältkikare, men är lättare att följa från dag till dag med ett litet teleskop. Vesta ses bäst från södra Sverige.

    14 oktober:

    Chinese H-alpha Solar Explorer, CHASE, firar fem år i rymden. Det kinesiska solteleskopet studerar kromosfären, lagret strax ovanför solens synliga yta.

    15 oktober:

    Triangelgalaxen M33 ligger som bäst till för hösten. Den syns fint i medelstora teleskop och kan från en mörk plats även skymtas i mindre instrument. Den låga ytljusstyrkan gör den lurig.

    16 oktober:

    NASA rymdsond Lucy firar fem år i rymden på sin resa mot Jupiters trojanska asteroider. Läs mer nedan.

    18 oktober:

    Månen står i första kvarteret.

    Epsilon-Geminiderna meteorskur har maximum. Ytterligare en gles skur, men tillsammans med de andra ökar den sannolikheten för stjärnfall under perioden.

    Den transneptunska dvärgplaneten 136199 Eris står i opposition, nästan tre gånger längre bort än Pluto. Från södra Sverige kan amatörer fotografera den lågt i söder med ett större teleskop och en kyld astronomikamera. Bilder från flera nätter visar hur den flyttar sig framför stjärnorna.

  • 8 – 11 Oktober 2026

    8 oktober:

    Draconiderna meteorskur har maximum. Bäst förutsättningar får vi sannolikt redan under kvällen den 8 oktober och natten till den 9. Detta är vanligtvis en lugn och sansad skur med någon till några meteorer i timmen.

    10 oktober:

    Södra Tauriderna meteorskur har maximum och är sannolikt bäst natten till den 11 oktober. Skuren är sparsam, men kan bjuda på enstaka ljusstarka eldklot. Solstol och tålamod rekommenderas.

    11 oktober:

    Planeten Mars ligger mitt i den öppna stjärnhopen M44, även kallad Bikupan, och passerar bara några bågminuter från hopens centrum.

  • 1 – 7 Oktober 2026

    2 oktober:

    Andromedagalaxen ligger som bäst till för året, men går att se i princip hela hösten. Från en mörk himmel syns den för blotta ögat, men syns bättre i små till medelstora teleskop med låg förstoring.

    3 oktober:

    Månen i sista kvarteret kl. 15.25

    4 oktober:

    Saturnus i opposition, d.v.s. liggande mitt emot solen, och står som högst vid midnatt. Fin redan i små teleskop.

    5 oktober:

    Månen passerar mindre än en grad från Mars vid kl. 06.30 på morgonen. Fotomöjlighet om du kan fota med mobilen via en fältkikare eller tubkikare, eller ännu hellre med ett teleskop med låg förstoring.

    5 – 6 oktober:

    Meteorskuren Camelopardaliderna kan ge något fåtal meteorer per timme. Kanske inget att hänga i granen, men kolla upp om du ändå är ute.

    6 oktober:

    Månen passerar 2,5 grader från Jupiter. (Betydligt närmare under dagen, om du följer den i teleskop.)

    7 oktober:

    Asteroid 2 Pallas i opposition. Ligger just nu som högst, men fortfarande lågt på himlen i Valfisken. Den syns därför bäst i södra Sverige. Den går att urskilja med en fältkikare men är lättare att följa dag för dag med ett litet teleskop.

    7 oktober:

    Planerad uppskjutning av KSLV-II/NeonSat-2 till 6, fem koreanska mikrosatelliter för jordobservation.

  • 11-30 September 2026

    12 september:

    SpaceX planerar att skjuta upp en Falcon 9 med Jessica Watkins och Luke Delaney från NASA, Joshua Kutryk från kanadensiska rymdstyrelsen samt Sergey Teteryatnikov från Roscosmos till internationella rymdstationen ISS.

    15 september:

    United Kingdom Infrared Telescope på Mauna Kea avslutar sin forskningstjänst. Teleskopet ska vara helt nedmonterat 2030.

    19-20 september:

    Internationella månobservationsnatten.

    21 september:

    MAVEN, Mars Atmosphere and Volatile EvolutioN, firar tolv år i omloppsbana runt Mars.

    22 september:

    Venus som ljusstarkast, men planetens ogynnsamma läge i förhållande till solen gör den mycket svår att observera från Sverige.

    26 september:

    Fullmånen infaller kl. 18.49.

    Neptunus i opposition. Neptunus är ingen kula att hänga i granen. Men har du ett medelstort teleskop bör du kunna skilja ut en tydligt blå disk.

    26 september:

    Fyra år sedan rymdsonden DART, Double Asteroid Redirection Test, medvetet kraschade in i asteroiden Dimorphos i det första testet av asteroidavlänkning för planetärt försvar.

    26 – 27 september:

    Månen ligger inom 8 grader från Saturnus på himlen.

    28 september:

    JUICE, Jupiter Icy Moons Explorer, passerar jorden på sin bana mot Jupiter. S.k. gravity assist, eller gravitationsslunga.

    30 september:

    Månen ligger i Plejaderna (eller Sjustjärnorna) vid månuppgången strax efter kl. 20.00 i Skaratrakten. Kan gå att fotografera men kräver lite experimenterande med exponeringstider.

    Asteroid 192 Nausikaa i opposition. Ligger just nu i Fiskarnas stjärnbild. Den går att urskilja med en fältkikare men är lättare att följa dag för dag med ett litet teleskop.

    En stjärna med svindlande fart:

    25 000 kilometer i sekunden. Så fort rör sig den nyupptäckta stjärnan S301 när den passerar som närmast det svarta hålet i Vintergatans centrum. Det motsvarar drygt åtta procent av ljusets hastighet. Med samma fart skulle resan från jorden till månen ta omkring 15 sekunder. Men hastighetsrekordet är bara en del av det som gör upptäckten spännande.
    Resultaten presenterades den 19 augusti i tidskriften Nature och av Europeiska sydobservatoriet, ESO. Det svarta hålet, Sagittarius A*, har drygt fyra miljoner gånger solens massa. S301 kretsar runt det på ungefär 8,7 år i en mycket utdragen bana. Som närmast är avståndet omkring tolv gånger sträckan mellan jorden och solen, lite längre än från solen till Saturnus.

    Enligt Einsteins allmänna relativitetsteori drar en roterande massa med sig rumtiden omkring sig. Fenomenet kallas Lense–Thirring-effekten och kan påverka banan hos en stjärna som kommer tillräckligt nära. Därför kan S301 fungera som ett naturligt mätinstrument och hjälpa forskarna att bestämma det svarta hålets rotation.
    Rotationen är ännu inte uppmätt med denna metod. Forskarna måste först följa stjärnans rörelser under flera år och skilja rotationens påverkan från andra relativistiska effekter. Redan det svarta hålets massa får stjärnans bana att långsamt vrida sig. Det är den ytterligare, mindre förändringen som astronomerna vill komma åt.

    Stjärnan hittades med instrumentet GRAVITY vid ESO:s observatorium Paranal i Chile. Där kombineras ljuset från fyra teleskop med åtta meter stora huvudspeglar. Tekniken, interferometri, gör det möjligt att urskilja ytterst små detaljer. S301 identifierades våren 2023 och kunde sedan spåras även i äldre observationer tillbaka till 2017.
    Även dess historia kan vara dramatisk. Forskarna bedömer att S301 kan ha ingått i ett dubbelstjärnesystem som kom för nära det svarta hålet. Tidvattenkrafterna slet då isär paret. S301 blev kvar i en hårt bunden bana, medan följeslagaren kastades iväg, möjligen med tillräcklig fart för att lämna Vintergatan.

    Nästa nära passage väntas 2031. Med fortsatta observationer hoppas forskarna kunna mäta rotationen under det kommande årtiondet. En oansenlig ljuspunkt kan alltså ge oss ett nytt sätt att pröva Einsteins beskrivning av universum. Nu gäller det att hänga med i svängarna.

  • 1-10 September 2026

    4 September:

    Månen står i sista kvarteret och är främst synlig under nattens senare del och på morgonen.

    5 September:

    Månen står i sista kvarteret och är främst synlig under nattens senare del och på morgonen.

    6 September:

    Den avtagande månskäran står nära Mars och tvillingstjärnorna Castor och Pollux på morgonhimlen. Månen befinner sig omkring fyra grader från Mars.

    7 September:

    Det är tre år sedan det japansk-amerikanska röntgenobservatoriet XRISM sköts upp. Satelliten studerar het gas, svarta hål och andra energirika miljöer i universum.

    8 September:

    Månskäran passerar nära stjärnhopen Bikupan, M44, i Kräftans stjärnbild. Hopen ses bäst med fältkikare.

    9 September:

    September-ε-Perseiderna når sitt maximum. Det är en mycket svag meteorskur som normalt bara ger några enstaka meteorer per timme.

    Planerad uppskjutning av den ryska lastfarkosten Progress MS-35 med en Sojuz 2.1a-raket. Farkosten ska föra förnödenheter och utrustning till den internationella rymdstationen ISS.

    10 September:

    Nymåne. Himlen är fri från störande månljus och lämpar sig därför väl för observationer av ljussvaga stjärnhopar, nebulosor och galaxer.

  • 27-30 Augusti 2026

    27 augusti:

    En Ariane 62-raket ska skicka upp vädersatelliten MTG-I2 till en geostationär bana. Satelliten ingår i Europas tredje generation av Meteosat-satelliter och ska ge tätare och mer detaljerade väderobservationer.

    28 augusti:

    Fullmåne. Månen befinner sig samtidigt delvis i jordens skugga, vilket ger upphov till en partiell månförmörkelse under morgonen.

    30 augusti:

    Det är 14 år sedan NASA:s båda Van Allen-sonder sköts upp. Sonderna undersöker jordens strålningsbälten och har bl.a. upptäckt ett tillfälligt tredje strålningsbälte.

    Tidigast planerade uppskjutningsdag för Nancy Grace Roman Space Telescope med en Falcon Heavy-raket. Rymdteleskopet ska bland annat studera mörk energi, galaxernas utveckling och exoplaneter.

  • Träff under stjärnorna 2026

    Helgen 4 till 6 september har vi äran att inbjuda till årets träff under stjärnorna. Årets träff kommer att bland annat ha ett tema: spektroskopi, där många amatörer också kan bidraga till fältet. Gunnar Sporrong kommer att redogöra för sina spektroskopiska observationer. Samt kommer Tom Field från USA hålla en föreläsning om spektroskopi för amatörastromer. Vi kan även vänta oss en föreläsning om någon aktuell stjärnbild av Anders Wettergren under lördagen.

    Vi kommer i vanlig ordning ha möjlighet för fika, försäljning, mm för de som kommer och besöker oss. Observatoriet kommer att vara tillgängligt för besökare under veckan innan själva träffen.

    Kvällsvickningen kommer att vara ett annat upplägg i år, vi kommer att ha en grillafton, där vi kommer ordna mat till besökarna, men det kan vara bra om ni meddelar att ni kommer och om ni ska äta.

    Årets träff kommer att kosta 150 kronor vilket kan betalas på plats eller på klubbens bankgiro eller Swish.

    För anmälan eller andra frågor kan ni vända er till föreningens ordförande Sören Persson tel 0706849898 eller mejl s.persson@mac.com

    Välkomna önskar vi på MAK

  • Öppet hus

    I augusti så har vi förmånen att ha flera intressanta händelser på samma dag, nämligen den 12 augusti.

    Då är det en total solförmörkelse, som kommer att ses över delar av europa, dock kommer totaliteten ej kunna ses i Mariestad (84-85%, förmörkelsen påbörjas strax efter 19:00 och når sin höjdpunkt 19:50–20:00). Men vi kommer att hålla öppet ute på Bifrostobservatoriet från kl 12 den dagen så att besökarna kan följa förmörkelsen med hjälp av våra dedikerade solteleskop fram till den ej går att se längre.

    Sedan på natten när det mörknat så har vi möjlighet att kunna visa ett annat av årets astronomiska händelser, nämligen Perseidernas meteorregn, vilket kommer att kunna synas den aktuella natten. Vi kommer också hålla våra kupoler öppna för intresserade, så att man kan observera stjärnhimlen i något av teleskopen.

    Vi dåligt väder kommer vi kunna visa bilder av förmörkelsen i våran föreläsningssal från någon källa på internet.

    Det kan också bli något föredrag samt visning av faciliteterna.

    Det kommer finnas möjlighet att köpa kaffe, mm för den som är hugad till detta.

    Välkomna till Bifrostobservatoriet den 12 augusti!